Efter jobbet igår stressade jag hem och slängde i mig mat för att sedan hoppa på bussen till Nivala med fotbollslaget. Min första officiella match i år med tjejerna, vilket kändes en aning nervöst men über spännande. FC-92 hette motståndet och låg långt ner i serietabellen men trots det ska man ju aldrig undeskatta sina motståndare. Speciellt inte om man spelar i IKM.. Matchen drog igång sent, klockan 20:00 på en gyttjig våt gräsplan och domaren visade sig vara universums sämsta. Ingenting fungerade riktigt som det skulle i vårt spel av någon konstig anledning. Passningarna hittade inte fram, domaren dömde hemåt, lagandan var som bortblåst. Jag sammanfattar spelet genom att konstatera att FC-92 var jävligt dåliga men vi var ännu mer värdelösa och förlorade med 1-0. Life sucks sometimes.
Efteråt var alla rätt så nedslagna, trötta och framför allt hungriga så vi bestämde oss för att hoppa över duschandet i det äckliga omklädningsrummet ( som liknade mer ett trädgårds skjul) och bege oss raka vägen till första bästa bensin station för att köpa något smått att äta på hemvägen. Vi parkerade utanför Neste tre minuter före stängning och våran käre tränare Magnus sprang ut för att förvarna dem om att vi bara snabbt skulle vilja inhandla något medtagbart och sedan bums försvinna ur deras åsyn. Han hann till ytterdörren då tjejen i kassan kom emot och drog igen dörren framför näsan på honom. Sen lade hon ett långt bomlås på dörren och vände ryggen till utan minsta lilla medlidande. Även om han vädjade, bönade och bad genom glasrutan fanns det ingenting annat att göra än att strunta i saken och köra hem utan matsäck. Snacka om bra kundbetjäning!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar