On our way to Croatia.

Efter att vi kommit hem från exkursionen i München blev det dags att packa väskan igen. Natten till torsdag hoppade jag på nattåget mot Ljubljana tillsammans med två av mina studiekompisar. Resesällskapet bestod allt som allt av 6 andra incomings men hälften av dem hade redan åkt iväg natten innan. Vi hade siktet inställt på Kroatien men för att ta oss till destinationen Pula var den enklaste rutten via Sloveniens huvudstad (trodde vi). Dom andra hade tågat ner till Ljubljana under natten, spenderat dagen där tills bussen mot Rijeka i Kroatien avgick. Sen från Rijeka åkte dom söderut till Pula med ett regionalt tåg. Vi tänkte göra exakt samma rutt men det gick inte riktigt som vi hade tänkt oss. Vi låg och halvsov i nattåget då konduktören plötsligt dyker upp och vill se våra biljetter. När han ögnat igenom biljetten uppstår ett konstig ansiktsuttryck samtidigt som han frågar: where are you going? Vi svarar i en försiktig ton tillbaka: Ljubljana sir, i väntan på att få höra något vi inte vill höra. Då utbrister han LJUBLJANA?! Sorry guys but you are in Italy at the moment! Det ögonblicket kommer jag sent glömma. Så himla komiskt även om vi förstås var förbannade på oss själva. Uppenbarligen hade vi slarvat och stationerat oss i fel vagn, tåget splittrades, den ena ändan fortsatte mot Slovenien och den andra mot Italien utan minsta lilla förvarning. Lyckligtvis hade vi tur i oturen. Konduktören var snäll och vi behövde inte köpa nya biljetter. Vi anlände till Udine i Italien tidigt på morgonen och bytte tåg till staden Trieste, var vi valde att spenderade hela dagen istället. Därifrån blev det sedan busstransport senare på eftermiddagen vidare till Pula, där vi anslöt oss till de övriga. Låter komplicerat men tro det eller ej, det var en upplevelse jag länge kommer minnas, även om det bara var början på själva resan.

Här kommer bilder från Trieste: